Kattens anatomi

Katter klassas som däggdjur. Detta betyder att de, precis som människor, föder levande ungar som honorna diar och tar hand om tills de är gamla nog att ta hand om sig själva.

Katter är karnivorer (köttätare), och har blivit högt anpassade rovdjur. Huskatter är formade till att jaga små byten, såsom fåglar och möss. Dock finns det enstaka äventyrliga katter som försöker jaga lite större byten, såsom kaninungar.

Skelettet

  • Ger ett inre stöd åt kroppen, särskilt ryggraden samt bak- och frambenen.
  • Skyddar de känsliga inre organen.
    • Skallen skyddar hjärnan och andra sensoriska organ, såsom ögonen.
    • Bäckenet skyddar de nedre bukorganen, såsom livmodern.
    • Ryggraden skyddar de nerver som bildar ryggmärgen.
    • Revbenen skyddar alla de organ som finns i bröstet, såsom hjärtat och lungorna.
  • Möjliggör rörelse. När de muskler som är fästa vid benen runt ledkapseln rör sig, böjs lederna. Det är muskelstyrkan i kattens bakben som gör det möjligt för dem att hoppa högt och jaga byten.
  • Producerar blodceller.
  • Lagrar viktiga mineraler, såsom kalcium och fosfor.

Även om katter har ungefär samma antal ben i kroppen som människor, är benen formade annorlunda och har speciellt anpassat sig efter katternas behov som rovdjur. En katts skelett är starkt, men väldigt lätt. De har väldigt flexibla ryggrader för att öka rörligheten, vilket tillåter dem att hoppa och röra sig mycket snabbt. Flexibiliteten och styrkan i kattens leder tillåter dem att hoppa långa avstånd utan att skada sig, och den långa svansen är viktig för balansens skull.

Huden

Huden är det största organet på ett djurs kropp. Främst är huden till för att skydda kroppen från infektioner, fysisk skada samt värme- och vätskeförlust. En katts hud sitter mycket lösare på den underliggande strukturen än vad människans hud gör, vilket ökar kattens flexibilitet ytterligare.

En katts hud är täckt av päls (dock är vissa kattraser pälslösa). Päls är viktigt för att hålla kattens kropp varm och för att förhindra skada på huden. Vid hotfulla situationer händer det att katten reser ragg, vilket får den att verka större.

Pälsen kan också spela en indirekt skyddsroll. I det vilda, kan pälsfärger påverkas av kattens miljö. Vilda katter med spräcklig päls har störst chans att överleva och föröka sig, eftersom färgen på pälsen kamouflerar dem från större rovdjur och förbättrar deras jaktframgångar. Å andra sedan, kan en svart eller svart-vit päls passa bättre i städer. Detta är dock mindre märkbart nuförtiden, på grund av inflytandet från selektiv uppfödning.

Vissa delar av huden eller pälsen har utvecklats till att ha speciella funktioner.

  • Trampdynornas hud är tjockare än huden på resten av kroppen.
  • Morrhåren är längre och tjockare än vanligt hår samt mycket känsliga för beröring. Förutom i ansiktet kan man hitta morrhår på flera ställen på kroppen, och de ger katterna information om omgivningen.

Sinnena

Hörsel

Katter har stora lättrörliga öron, vilket hjälper dem att lokalisera svaga ljuds ursprung. Öronen samarbetar också tillsammans med hjärnan för att bibehålla balansen.

Syn

Katter har också mycket god syn, som också har utvecklats för att förbättra deras jaktframgångar. De stora ögonen sitter på skallens framsida för att förse katten med ett utmärkt avståndsbedömande. Helt olikt människans runda pupiller, har katter ellipsformade pupiller som blir tunna springor i starkt ljus. Ett reflekterande lager bak i ögat hjälper till att fånga allt tillgängligt ljus, detta gör att katter ser bra i mörker. Detta reflekterande lager gör också att kattens ögon verkar glimma i natten.

Katter har också ett extra ögonlock som kallas blinkhinna (ofta omnämnd som ett tredje ögonlock). Denna rör sig över ögat under det yttre ögonlocket, från mitten och utåt, vilket ger ögonen ett extra skydd. Blinkhinnan är oftast inte synlig, är den det ska det tas som ett tecken på dålig kondition eller dålig hälsa.

Lukt

Luktsinnet är mycket viktigt för katter. De använder lukt till att markera revir, till att känna igen andra djur (luktsinnet är mycket viktigare för katter än synen) och till att kommunicera med andra katter. Lukten upptäcks av nervändar inne i nosen, och tolkas sedan av hjärnan. Katter har ytterligare ett luktorgan inne i munnen, som ytterligare förbättrar luktsinnet.

Smak

Tungan är täckt av smaklökar och katter kan urskilja sura, bittra och salta smaker. Till skillnad från människan kan katter dock inte urskilja söta smaker.

Luftvägarna

Luftvägarna för luft från nosen till de små kamrarna i lungorna (så kallade lungalveoler). Den är ansvarig för att värma och filtrera luften och föra den till lungorna, där syret tas upp av kroppen och byts ut mot koldioxid som utandas.

Hjärt- och kärlsystemet

Hjärt- och kärlsystemet består av hjärtat, ådror och artärer, och även mindre blodkärl. Det är ansvarigt för att transportera blod ut i kroppen, och föra syre, näringsämnen, blodceller och avfallsprodukter dit de behövs. Blod är också viktigt för att bibehålla kroppstemperaturen.

Urinsystemet

Urinsystemets huvudsakliga funktion är att kontrollera kroppens vätskebalans och avlägsna gifter. Njurarna filtrerar blodet och avlägsnar överskott av vätska och gifter, som sedan passerar in till urinblåsan och lagras där tills katten kissar. Kemikalier i urinen kan användas som ett sätt att kommunicera katter emellan.

Matsmältningssystemet

Matsmältningssystemet ansvarar för kroppens matintag, bryter ner det och absorberar alla näringsämnen innan det driver ut osmältbar mat och andra avfallsprodukter ur kroppen. Matsmältningen startar redan i munnen när katten tar in mat och börjar tugga. Deras tänder är speciellt anpassade till rollen som jägare. De starka, vassa hörntänderna används till att ta tag i bytet och bita, medan de vassa kindtänderna är anpassade till att slita sönder kött.

Fortplantningssystemet

Hankatter har två testiklar, vilka på en okastrerad katt, sitter precis under anus. Hankatter har också en hullingförsedd penis, som kan vara smärtsam för honkatten vid parning. När honorna väl är könsmogna “skriker” och kråmar de sig regelbundet, speciellt under tidig vår och är då mottagliga för parning. Parning stimulerar ägglossningen. En hona kan vara dräktig med flera kattungar samtidigt, och kan till och med vara dräktig med olika hankatter.

Nervsystemet

Detta system ansvarar för att föra meddelanden från kroppen till hjärnan via nerver och ryggraden. Hjärnan är ansvarig för att kontrollera alla processer i kroppen, från andning till temperaturkontroll.

Endokrina systemet

Det endokrina systemet består av ett flertal körtlar som producerar hormoner. Bland dessa körtlar ingår sköldkörteln, bukspottskörteln, äggstockarna och testiklarna.