För att din katt ska kunna ha den idealiska kroppskonditionen behöver din katts kost innehålla den rätta balansen av de sex stora näringsgrupperna: protein, fetter och oljor, mineraler, vitaminer, kolhydrater och vatten. Det finns ingen anledning att, förutsatt att din katt inte är dräktig eller digivande, eller lider av en särskild sjukdom, störa denna balans från tidig vuxen ålder (vid ungefär 12 månader) till slutet på det sjätte året.

Till skillnad från hundar är katter köttätare. De behöver kött i sin kost och kan bli riktigt sjuka om de inte får det. Främsta anledningen till detta är att de inte kan producera sitt eget taurin, en viktig aminosyra som ger ett friskt hjärta och en bra syn. Katter behöver också en större mängd kostprotein och en annan näringsbalans än vad hundar gör. En optimal proteinnivå hjälper din katt att behålla muskelrörligheten och flexibiliteten.

En del djurägare glömmer bort att katter, precis som människor, kräver en mängd näringsämnen för att få en bra kost. Ett kvalitativt kattfoder har den rätta balansen av alla de näringsämnen som en katt behöver, så väl som en tillfredsställande smak. Kattens mage kan bli upprörd om du ger den människomat samtidigt som den äter bra balanserad kattmat.

Protein

Protein är en viktig, näringsmässig byggnadssten, som frigör energi och formar muskler, hud, päls, antikroppar, enzymer, levrat blod (blodproppar), hemoglobin och hormoner. Katter kräver en större mängd protein än vad hundar gör, eftersom deras enzymer jobbar mycket fortare. Bra källor till protein är nötkött, kyckling och lever.

Fetter

Fetter är utmärkta källor till energi och de ger dubbelt så mycket energi som protein och kolhydrater. De tillför dessutom smak och gör maten lättsmält.

Kolhydrater

Kolhydrater delas in i enkla sockerarter (såsom socker som ger snabb energi) och komplexa kolhydrater (såsom stärkelse och fibrer som ger långsam energi). Källor till kolhydrater är spannmål, ris och stärkelserika grönsaker.

Mineraler

Mineraler är viktigt för ben- och tandstrukturen, för att behålla kroppens vätskebalans, och för viktiga metaboliska processer. Mineraler måste vara försiktigt balanserade, då ett överskott av en mineral kan leda till ett underskott av en annan.

Vitaminer

Precis som mineraler är vitaminer viktiga för en allmänt frisk tillväxt. Ett överskott eller underskott av vitaminer kan leda till hälsoproblem. Fettlösliga vitaminer (A-, D-, E- och K-vitamin) lagras i kattens fettvävnader, medan vattenlösliga vitaminer (B- och C-vitamin) förs ut via urinen.

Mjölk och vatten

Katter behöver inte dricka mjölk efter avvänjningen. Faktum är att många katter är laktosintoleranta, och kan få diarré. Specialtillverkad ”kattmjölk” med lågt laktosinnehåll blir mer och mer vanligt, men var försiktig eftersom mjölk är mat och inte ett substitut för vatten.

Katter kan däremot inte klara sig utan vatten. Vatten reglerar kroppstemperaturen, transporterar näringsämnen, är involverad i kemiska reaktioner och matsmältningen samt för ut avfall från kroppen. Se till att din katt alltid har rent, färskt vatten att dricka, helst i en stor keramik- eller metallskål. Detta håller deras njurar friska och minskar risken för urinvägsinfektion. (Feline Lower Urinary Tract Disease (FLUTD)

Vissa katter ignorerar ofta deras vattenskålar och dricker hellre vatten från en droppande kran, en vattenpöl i trädgården, eller till och med från toalettskålen! (Detta måste dock snabbt motarbetas eftersom toalettrengöringsmedel kan orsaka magproblem såsom magsår).

Våtfoder

Täck över öppnade matkonserver och förvara dem i kylen i upp till, men inte längre än, 24 timmar. Servera alltid maten rumstempererad för att maten ska smaka bättre och vara lättare att smälta. Servera aldrig hundmat.

Komplett torrfoder

Torrfoder, med kvalitativt protein, den rätta näringsbalansen och en knaprig struktur för att hålla din katts tänder friska, är mycket populärt hos katter. De är mer koncentrerade än våtfoder och därför behövs endast små portioner.

Se till att maten beskrivs som ”komplett” snarare än “kompletterande”, annars köper du kanske godis istället för en balanserad måltid. Om du byter från att servera våtfoder till torrfoder, ska du introducera kosten lite i taget under en period på sju till tio dagar. Katten ska alltid ha tillgång till färskt vatten, eftersom torrfoder bara innehåller 10 % fukt.

En bra lösning är att ge din katt en blandad kost med både torr- och våtfoder. Du kan ge den våtfoder på morgonen och torrfoder på kvällen för att ge den lite variation.

Färskt kött och annan mat

Var försiktig eftersom rått kött kan innehålla parasiter, medan tillagat kött kan vara för fett och inte innehålla en lämplig näringsbalans.

Om du ger din katt färskt kött eller färsk fisk, ska du alltid ta bort benen eftersom vassa fragment kan fastna i din katts hals. Och ge heller aldrig din katt små, mjuka ben (såsom revben eller kycklingben), eftersom de kan gå sönder och fastna i kattens mun eller hals.

Ge heller inte lever som godis, eftersom det kan vara ganska beroendeframkallande. För mycket lever kan leda till allvarliga sjukdomar på grund av att det innehåller höga nivåer av A-vitamin.

Vissa katter tycker om ost, yoghurt och äggröra – men kom ihåg att människomat inte har rätt näringsbalans och ska inte ges till katter alltför ofta. Det kan orsaka en brist på vitaminen biotin om du lägger till råa ägg i din katts kost. Denna brist kan leda till dermatit (hudinflammation), håravfall och långsam tillväxt.

Matkomplement

Det är inte nödvändigt med komplement när en normal, frisk katt äter en komplett och balanserad kost. Men, faktorer såsom att ge din katt matrester, otillräcklig motion eller stressfulla förändringar i rutinerna, kan göra att katter får speciella näringsbehov.

En del djurägare tror att lite extra kalcium ska tillsättas i kosten om man har en dräktig eller digivande katt och växande kattungar. Även om det är sant att det är viktigt med extra mineraler vid den här tiden, ska dessa tillföras genom en kvalitativ, näringsriktigt balanserad kost. Djuren kan få skelettmissbildningar och andra problem om man tillsätter mineralerna i fel proportioner i förhållande till de andra näringsämnena.