Affenpinscher

Affenpinscher

Trots att affenpinscher har ett terrierliknande utseende, med ett busigt, apliknande ansiktsuttryck, så klassificeras rasen som dvärghund. Som fullvuxen har affenpinscher en mankhöjd på 24–28 cm (från tassen till toppen av skulderbladen) och väger 3–4 kg. Den sträva pälsen är normalt svart, med eller utan grå nyanser.

Affenpinscher
  • Storlek: Mycket liten
  • Pälsvård: En gång i veckan
Affenpinscher
  • Fäller: Lite
  • Allergier: Nej
  • Ljud: Inte alltför högljudd
  • Grupp SKK: Schnauzer och pinscher, molosser och bergshundar samt sennenhundar
Affenpinscher
  • Andra sällskapsdjur: Medel
  • Lämplighet som vakthund: Medel

Ursprung

Den busiga, komiska affenpinschern är en av de äldsta raserna och härrör från 1600-talet. Rasen har sitt ursprung i Tyskland och dess namn kommer från det tyska ordet för "apa" ("affe"). Affenpinscher är stamfader till två andra raser, griffon belge och griffon bruxellois, som även de har ett ansikte som beskrivs som apliknande. Affenpinscher har visserligen en terriers alla egenskaper, men är för små för att användas som arbetshundar och är huvudsakligen sällskapsdjur.

Personlighet

En affenpinscher är livlig och självsäker, ibland viljestark och orädd, men alltid mycket kärleksfull mot sina ägare. Den kan vara avvaktande mot främlingar och det är därför viktigt att den får social träning redan som valp.

Hälsa

Rasen är i allmänhet frisk, men likt många små raser kan den lida av lösa knäleder (patellaluxation), höftproblem och andningssvårigheter.

Motion

Trots att affenpinscher är en liten ras är det en aktiv hund som behöver rimligt med motion (20-40 minuter om dagen). Affenpinscher njuter av lekar som tränar både kropp och sinne, men dessa lekar bör inte vara alltför vilda.

Näringstillförsel

Små hundar har en snabb matsmältning vilket innebär att de gör av med energi snabbt, och med deras små magar så måste de äta ofta och lite. Maten för små hundraser är designad med rätt mängd näring och med mindre bitar för att passa mindre munnar. Det gör att hunden tuggar längre, vilket i sin tur förbättrar matsmältningen.

Pälsvård

Den sträva, grova pälsen är raggig på sina ställen och ser ganska ostädad ut av naturen. Därför är den också relativt lättskött – en genomborstning i veckan räcker.