Alla veterinärer kan berätta att förebyggande åtgärder är bättre än botemedel. I tillägg till en näringsrik och balanserad kost kan du se till att din valp frodas genom att erbjuda regelbunden motion, regelbundna veterinärkontroller och effektiv tandvård.

Motion

Att hålla sig pigg och frisk är lika viktigt för din valp som det är för dig. Ett hälsosamt motionsprogram hjälper valpar att hålla sig fulla av energi, i form och bygga ett starkt immunförsvar så att de är mindre benägna att bli sjuka. Samtidigt bör de aldrig få för mycket motion. Om du är osäker på hur mycket du ska motionera din valp kan du rådfråga din uppfödare eller veterinär. Detta är särskilt viktigt om du äger en ras som ofta drabbas av ortopediska problem (t.ex. labrador retriever) eller en stor eller mycket stor ras, då deras behov kan skilja sig från små- eller miniraser.

Inledningsvis är fri lek i trädgården eller i en park allt en valp behöver (se till att den har fått alla nödvändiga vaccinationer innan du släpper den i områden där andra hundar har varit). Din uppfödare kan ge dig ett säkert träningsprogram att följa – om inte kan du be om ett eller kontakta din veterinär eller djursjukskötare. Bortsett från att hålla din valp i toppskick är motion också ett viktigt sätt att umgås och leka fritt med andra hundar och människor. Det är också en bra möjlighet att börja träna din valp. Undvik extremt hårda lekar, framför allt med större raser, då det kan skada växande leder.

Börja träna din valp att gå ordentligt i koppel utan att dra, även om du sällan kommer att använda ett koppel under promenaderna. En grimma kan hjälpa dig vid träning, men använd aldrig stryphalsband: de är föråldrade och kan vara mycket farliga, i synnerhet för valpar. Prata med din veterinär, djursjukskötare eller hundtränare om de bästa metoderna för koppelträning. En valpkurs är ett bra sätt att lära sig sådana tekniker och ett bra tillfälle att träffa andra valpar och deras ägare. Kontakta Svenska Brukshundsklubben eller be din uppfödare att rekommendera en lokal kurs, kanske håller han/hon några själv.

Kom ihåg att variation är livets krydda så se till att hålla träningen intressant. Att gå runt kvarteret tre gånger varje morgon och kväll är inte tråkigt bara för din valp, utan även för dig. Att leka med bollar och leksaker kan verkligen hjälpa till att behålla valpens intresse. Släng aldrig pinnar eftersom de kan orsaka allvarliga skador. Om du bor på landet kan du ibland gå på vägar för att hålla valpens naglar i trim och förbättra lydnaden i koppel.

Om du äger en ras som är van vid massor av motion bör du överväga en specifik kurs/typ av träning. Till exempel passar en border collie utmärkt för lydnad och agility och spännande spel som flyball, medan labradorer och spanielar är utmärkta apportörer. Till och med terrier kan lära sig att bli fantastiska små agilityhundar. Fråga din uppfödare om detta eller uppsök en lokal hundklubb. Det är också ett bra sätt att träffa andra hundägare.

Fundera också på andra former av motion. Finns det en hundbassäng i närheten av dig, till exempel? Vissa raser, till exempel newfoundlandshund och retriever, älskar att simma. Kom ihåg att hundar kan få problem när de simmar i dammar/sjöar/floder/havet på grund av olika djup och strömmar så håll er till en hydroterapibassäng.

Besöka veterinären

Din valp ska levereras med ett hälsointyg, högst en vecka gammalt, och vara chipmärkt, avmaskad och vaccinerad en gång. Valpen ska också vara försäkrad och du har förmodligen fått denna information från uppfödaren eller hundstallet. Vid tre månaders ålder är det dags för din valp att få den andra vaccinationen (parvo, valpsjuka och parainfluensa). Vi rekommenderar att du avmaskar din valp en vecka innan vaccinationen. När du kommer till kliniken ska du helst bära din valp från bilen och hålla den i knät och på avstånd från andra hundar. Sätt inte ner valpen på väntrummets golv eller låt den lukta på andra hundar. Detta är särskilt viktigt om din valp inte är vaccinerad eller inte har avslutat vaccinationsprogrammet, då den kan vara mottaglig för sjukdomar från andra hundar – valpens immunförsvar är ännu inte helt utvecklat. Försök att undvika negativa associationer. Ta gärna med några godsaker och be veterinären och djursjukskötarna att belöna din hund under kontrollen så att den är glad över att besöka veterinären.

Under det första besöket kommer veterinären att undersöka din valp noga och diskutera vaccinationsbehov med dig. Ta därför med dig närmare uppgifter om eventuella tidigare behandlingar (du ska ha fått vaccinationsintyg av din uppfödare/hundstallet).

Regelbundna kontroller

Då och då blir valpar sjuka. Ju tidigare ett problem identifieras och behandlas, desto bättre. Det är viktigt att du ger din valp regelbundna hälsokontroller hemma och vänja den vid att bli undersökt. Det är alltid bättre att ta det säkra före det osäkra så om du misstänker att något är fel med din valp ska du omedelbart kontakta din veterinär. Här är en lista över vad du ska vara uppmärksam på (förteckningen är inte fullständig, kontakta din veterinär om du är osäker):

Kroppsvikt

Vi rekommenderar regelbundna bedömningar av din veterinär, men du kan själv bedöma din hunds fysiska hälsa hemma. Stryk med händerna runt sidorna och på magen. När din hund har sin idealvikt ska du enkelt kunna känna, men inte se, hundens revben som täcks av ett tunt fettlager. Midjan bakom revbenen ska vara synlig när du ser ner på hunden ovanifrån och magen märkbart uppdragen när du ser på hunden från sidan.

Öron

Ska vara fria från tjockt brunt (eller grönt) vax och inte lukta. Din valp ska inte klia sig i öronen eller skaka på huvudet. Vissa långörade raser (t.ex. cocker spaniel) har nytta av regelbunden rengöring av öronen med särskilt öronrens, men du bör rådfråga din veterinär och alltid använda en produkt som han/hon rekommenderar. Rengör inte alltför kraftigt och använd aldrig bomullstussar. Försök aldrig heller att rengöra alltför djupt in i hörselgången såvida inte din veterinär har instruerat dig då detta kan leda till skador på trumhinnan.

Ögon

Ska vara vidöppna, skarpa och klara, inte rinnande, röda eller ömma. Din valp ska inte rygga tillbaka från ljus som om det gör ont i ögonen.

Nos

Det ska inte finnas någon skorpbildning på ytan, flytningar, blödningar eller ändringar i färg. Rådfråga din veterinär om du märker några tecken som gör dig orolig. Mycket beror på "våtheten" på hundens nos, men detta kan variera med bland annat vädret. En mycket torr nos eller nos med en skorpa kan tyda på ett problem.

Andedräkt

Dålig andedräkt kan innebära ett magproblem eller tandbesvär. Tänderna ska vara vita utan alltför mycket tandsten (som ser tjock och brun ut). Tandköttet ska vara rosa, inte rött eller svullet. Prata med din veterinär eller djursjukskötare för att ordna regelbundna tandkontroller och lär dig hur du rengör din hunds tänder redan från början, då detta är det bästa sättet att förhindra framtida problem.

Hud och päls

Huden kan vara rosa eller svart, beroende på din valps naturliga pigment, och fri från sjaskigt mjäll eller sår. Små svarta prickar i pälsen kan tyda på loppor, diskutera loppmedel med din veterinär. Pälsen ska vara kraftig (beroende på ras) och glänsande utan brutna hårstrån. Hundar kan fälla päls året om, men det är i regel värre under sommaren och hösten – du behöver en bra dammsugare. Alla hundar bör borstas regelbundet och detta är ännu viktigare när det gäller att förebygga en matt päls hos långhåriga raser. Detta minskar också mängden hår som sprids i huset. När hundar fäller hår ska det inte bildar några kala fläckar och överdrivet kliande bör föranleda ett besök hos veterinären. Vissa raser som pudel och yorkshire terrier fäller inte utan måste klippas regelbundet, normalt av en professionell hundfrisör, så kom ihåg att inkludera det i din budget om du inte själv kan klippa din hund. De flesta hundar behöver inte badas regelbundet, men ibland (och när de har rullat i något illaluktande!) kan ett milt hundschampo som sköljs ur ordentligt vara lämpligt.

Klor

Ska vara släta och kan vara vita eller svarta. Uppruggade klor som lätt går av kan behöva uppmärksammas. När du kontrollerar klorna ska du inte glömma bort sporren, som sitter på insidan av benet strax nedanför knä/handled. Vissa hundar har bara sporrar på frambenen, vissa har dem på både fram- och bakben, och vissa har inga alls. Be din veterinär att visa dig hur du klipper din valps klor så att du kan göra det själv hemma. Det kan vara svårt så försök inte göra detta utan att instrueras om hur du gör det på ett säkert sätt. Att klippa klorna för kort kan vara mycket smärtsamt och orsaka blödning.

Matsmältning

Valpar kan ibland drabbas av diarré och kräkningar om deras kost ändras eller de äter fel saker utomhus. Om din valp är deprimerad eller om tecknen kvarstår ska du kontakta din veterinär.

Beteende

Det är viktigt att din valp är väl socialiserad och tränad att växa till en utmärkt familjehund. Kontakta Svenska Brukshundsklubben för information om valpkurser i ditt område. Om du märker några beteendeproblem såsom bitning, tuggning eller ylande när du lämnar hemmet, kontakta din veterinär eller Svenska Brukshundsklubben snabbt eftersom beteendeproblem bör behandlas i ett tidigt skede, innan beteendet har etablerats.

Tandvård

Din valps tänder och tandkött är lika sårbara för sjukdomar som dina och kan bli en källa till obehag, dålig andedräkt och till och med resultera i tandlossning. En enkel tandborstningsrutin kan bidra till att förebygga tandköttsproblem och tandlossning och bör inledas när din hund fortfarande är en valp för att vänja den vid detta så tidigt som möjligt. Använd en enzymatisk hundtandkräm från din veterinär (finns med smak av kött, mint och malt) och en tandborste avsedd för hundar. Använd aldrig tandkräm avsedd för människor.

Be din veterinär eller djursjukskötare att visa hur du rengör valpens tänder. Äldre hundar kan behöva vård och rengöring av en veterinär innan du kan börja rengöra tänderna hemma. Det är viktigt att börja långsamt och undvika eventuella negativa upplevelser: det tar ett tag innan din hund vänjer sig så stressa inte. Börja med att helt enkelt lyfta läpparna på sidan av din valps mun innan du fortsätter med att gnugga tänderna med ett finger. Introducera sedan en tandborste eller fingerborste. Bry dig inte om att gnugga eller rengöra tändernas insida eftersom hundar, till skillnad från människor, tenderar att drabbas av plack främst på utsidan av tänderna. Efter varje rengöring ska du ge "patienten" massor av positiv uppmuntran och kanske till och med en godbit – den har förtjänat det!

Om din hund blir väldigt upprörd när du försöker att hantera dess mun (ett vanligt problem när man börjar med tandvård senare i livet), prata med din veterinär eller djursjukskötare och se till att det inte finns några befintliga tand- eller munproblem som orsakar smärta. Vissa hundar tolererar inte att få sina tänder rengjorda och för sådana hundar finns det en mängd andra metoder och hjälpmedel: mungel (finns att köpa hos din veterinär) som innehåller enzymer för att hämma plackbildande bakterier, tuggleksaker och särskilt utformade tuggprodukter som minskar tandsten och masserar tandköttet. Vissa torrfoder kan också hjälpa till att skrapa bort plack och tandsten.

Genom att följa din veterinärs råd och kontrollera valpen regelbundet kan du undvika många hälsoproblem och se till att din valp växer upp till en frisk hund och ett givande husdjur i många år!