En keeshond har typiska spetshundsdrag: Ett rävliknande ansikte, små uppstående öron, en tjock päls och en hårig svans som krullar upp sig mot ryggen. Vuxna keeshond-hanar är ca 46 cm höga och väger 16 – 18 kg. Pälsen är en kombination av svart och grått och den mjuka, tjocka underpälsen är krämfärgad eller blekgrå.
Keeshond är alltid på alerten och är en naturlig vakthund som varnar sin familj om allt den anser vara ovanligt. Detta är en vänlig och social hund som är glad och hängiven. Den kallas också för ”den leende holländaren”.
Keeshond är nära knuten till pomeranian och andra spetshundar från Nordeuropa och har fått sitt namn från Kees de Gyselaer, ledaren av det nederländska patriotpartiet på 1700-talet. Hunden ägdes ofta av vanligt arbetarfolk och är även känd som nederländsk pråmhund, eftersom den bodde och arbetade på pråmar, som vakt- och sällskapshund.
Keeshond är generellt sett en frisk hundras. Rasen har ett par kända ärftliga sjukdomar, nämligen epilepsi och ett hormonproblem (primär hyperparathyroidism). Genetiska tester är tillgängliga för bägge dessa sjukdomar, vilka bör utföras på alla avelshundar.
En keeshond behöver omkring en timmes daglig motion. Denna upptagna hund kommer också trivas i sin självpåtagna roll som vakthund, patrullerandes runt i huset och trädgården. Var uppmärksam så att inte skällandet orsakar problem för grannarna, hunden har nämligen en tendens till att varna om allt den hör när den är utomhus!
Hundens diet måste ha den rätta balansen mellan alla näringsämnens huvudgrupper, samt en konstant tillförsel av friskt vatten. Det är också viktigt att genomföra regelbundna kroppskontroller för att se till att hunden håller sig i toppform. Kom ihåg att mata den minst två gånger per dag och i enlighet med riktlinjerna hos det specifika fodret.
Den tjocka pälsen är fyllig och kan vara tidskrävande att sköta. Daglig borstning kommer att förhindra tovor och att pälsen blir ohanterlig och svår att reda ut.
Även om många hundar traditionellt sett anses vara bra med barn, måste alla hundar och barn lära sig hur de kan umgås på bästa möjliga vis. De måste lära sig att respektera varandra och att vara trygga tillsammans. Vidare bör hundar och småbarn aldrig vara ensamma tillsammans. En vuxen ska alltid hålla kolla på all interaktion dem emellan.
