Perser

Perser har en förväntad livslängd på tio till tolv år. Tidigare har den ärftliga njursjukdomen PKD (polycystic kidney disease) förekommit relativt ofta inom rasen, men tack vare DNA-testning och screening har uppfödare till stor del lyckats eliminera sjukdomen. En rekommendation är att avelskatter bör DNA-testas för PKD, om inte deras föräldrar redan är testade utan anmärkning.

Varje katt är unik och har sin egen smak när det gäller mat. Katter är dock köttätare och varje katt måste få 41 olika och specifika näringsämnen från sin mat. Fördelningen av dessa näringsämnen varierar beroende på ålder, livsstil och allmän hälsa så det är inte överraskande att en växande, energisk kattunge behöver en annorlunda balans av näringsämnen i sin kost än en mindre aktiv, äldre katt. Andra saker att tänka på är att ge rätt mängd mat för att bevara en ideal kroppsvikt i enlighet med utfodringsguider och med hänsyn till individuella preferenser när det gäller våt- eller torrfoder.

Perser kräver daglig pälsvård för att hålla den långa, tjocka pälsen fri från tovor och knutar. Om man inte sköter om pälsen kan det leda till att katten måste klippas så att pälsen får växa ut igen. Man måste också uppmärksamma ögon och bakdel. Dessa områden måste rengöras dagligen för att undvika smuts. Perserns ögon tenderar att rinna och man måste därför regelbundet rengöra ögonvrårna och runt nosen. Det kan fastna avföring på bakdelen och svansens undersida som måste tas bort för att undvika smuts och obekväma klumpar. Regelbunden pälsvård krävs för att ta bort döda hårstrån så att inte katten får i sig hårbollar, vilket kan vara ett problem för perser. Precis som alla andra katter behöver den här rasen regelbundna vaccinationer och parasitkontroller.

Denna ras anses inte vara en av de bästa raserna för barn, men alla katter är olika och med rätt träning kan den fortfarande leva med barn.